Alla inlägg av Rolf

Svenska bärfisar Pentatomidae del 2

Våra svenska bärfisarter har en stor variation av former och färger. Även storleksmässigt varierar dessa arter stort. Kroppslängd från 3 till 15 mm. Denna gång blir det de små arterna som jag tar upp, men inte de allra minsta arterna. Det får bli i framtiden.

I Sverige har vi ca 53 arter för tillfället men i framtiden kan vi få in flera arter. Kölskinnbaggar 8 arter. Taggbeningar 8 arter. Glansskinnbaggar 1 art. Sköldskinnbaggar 6 arter och Bärfisar (Egentliga bärfisar) 30 arter. Precis som med fjärilar och trollsländor som vi har fått in flera nya arter av. Större rovbärfis är en ny art för Sverige 2009.

Här kan ni läsa och se tidigare inlägg om Bärfisartade insekter, Svenska bärfisar Pentatomidae.

Brokig enbärfis Cyphostethus tristriatus
Brokig enbärfis Cyphostethus tristriatus Kroppslängd 8,5 till 11 mm.
Bräsmabärfis Eurydema dominulus
Bräsmabärfis Eurydema dominulus Kroppslängd 5,5 till 7,5 mm.
Mindre spetsnäsa Aelia acuminata
Mindre spetsnäsa Aelia acuminata Kroppslängd 7,5 till 9,5 mm.
Veronikabärfis Stagonomus bipunctatus
Veronikabärfis Stagonomus bipunctatus Kroppslängd 5 till 6 mm.
Svartvit taggbening Tritomegas bicolor
Svartvit taggbening Tritomegas bicolor Kroppslängd 5,5 till 7,5 mm.
Mindre taggbening Sehirus luctuosus
Mindre taggbening Sehirus luctuosus Kroppslängd 6 till 8 mm.

Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas

Hanen av Väpplingblåvingen kan lätt förväxlas med Silverblåvingen. Bägge arterna ger en skimrande ljusblå/silverglänsande intryck i flykten. Längst ut på vingarna har den en svart och vit kant som blir lite bredare mot hörnen. Honan har en brun ovansida med gulröda kantfläckar på nedre vingpar.
Undersidan liknar den Rödfläckig blåvinge men de orange fläckarna är mindre och diffusare. Den har en vit kil som går från ytterkant in mot de svarta fläckarna. Ytterkanterna är diffusa och nästan suddar ut de svarta och orange fläckarna. På det hela taget så ger undersidan ett ljusare intryck än övriga blåvingar. Övre vingpar har stora svartvita fläckar, undre vingpar är dessa fläckar mindre.

Väpplingblåvingen trivs där marken är sandig och kalkrik med buskar och små träd. Bilderna är tagna på Gårdby sandhed, Tävelsrumsåsen och Jordtorpåsen. Den är en sällsynt fjäril som är nära hotad (NT) i hela Europa. I Norden finns den bara i Sverige. Det är sällan man ser fler än fem individer på en och samma lokal. I regel bara en till två individer.

Väpplingblåvinge – Turquoise Blue

Väpplingblåvinge Polyommatus dorylasVingspann från 28 till 36 mm.
Flygtid från mitten av Juni till mitten av Augusti.
Väpplingblåvingen finns bara på några få områden i Sverige, som på östra sidan av Skåne, Öland och Gotland. Äldre namn är Honungsklöverblåvinge. Läs mer om nya Svenska namn på Nordens dagfjärilar här.

Larven lever i huvudsak på Getväppling.

Den tillhör familjen Juvelvingar underart blåvingar. Det finns 20 arter av blåvingar i Sverige.

Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas Hane
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas
Väpplingblåvinge Polyommatus dorylas

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Fler fjärilar ser ni här:

Rödgul höfjäril Colias croceus
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Mnemosynefjäril Parnassius mnemosyne
Vårfjärilar som kläcks tidigt på våren
Väntan inför dagfjärilarnas återkomst
Sotnätfjäril Melitaea diamina
Gullvivefjäril
Brunfläckig pärlemorfjäril
Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola

Ny fjärilsart hotad av fjärilssamlare

Vi är många som åker land och rike för att få se och njuta av våra fantastiks fjärilsarter som vårt land bjuder på. En resa som jag och några andra fjärilsskådare gjorde i Juli i år. Var att resa till Värmdö kommun för att få se våran nya vackra blåskimrande fjärilsart. Den nya arten heter Aspskimmerfjäril Apatura ilia.

Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia

Den har bara funnits i vårt land i några år. Första fyndet gjordes 2011 i Tungelsta i Västerhaningen. Andra gången den syntes till var 2014 i Värmdö. Det som styrker det, är att det finns ett fotobevis som är upplagt på Artportalen. Även 2012, 2013 och 2018 har det rapporterats in till Artportalen men utan en fotografi som styrker det. 2019 var det året som man fick se flera individer flyga i Värmdö. Och i år 2020 har man sätt 12 individer samtidigt.

När vi kommer till denna lokal, träffar vi på en man som frågar oss. Om det gör något om han fångar in tre individer till sin samling. Vi säger till honom att det tycker vi är en dålig ide. Och att det är alldeles för få individer som finns i Sveriges enda lokal för Aspskimmerfjäril. Vi säger till honom att använda kameran som han har med sig. Eller att han kan gå här ifrån. Efter det samtalet smyger han runt området och vi ser att han även har tagit fram håven.
Vi lyckades hålla honom borta från fjärilarna åtminstone så länge vi var kvar.
Hur kan man ens tänka tanken att samla fjärilar på dess enda lokal i Sverige?

Vi träffar på en äldre fågelskådare som var på lokalen för åttonde gången. Denna trevliga man säger att han har sätt tre skumma typer med håvar tidigare i området. Han kunde inte säga om de fångade in några exemplar, efter som hans buss skulle snart gå.
Så frågan är hur många fjärilssamlare har varit och tagit fjärilar i år?
Av dessa tolv individer, såg vi bara till tre stycken när vi var där.
Har övriga nio fallit offer för fjärilssamlare?
Blir det några fjärilar nästa år?
Har de hunnit att lägga sina ägg?
Hur kommer utvecklingen att bli för dessa fjärilar i Sverige?
Fick vi bara två fantastiska år med Aspskimmerfjäril?
Vad säger myndigheterna?
Enligt lagen så får man fånga in dem, men är det moraliskt riktigt?
Var går gränsen för att det ska vara tillåtet att samla fjärilar? Vid tolv, hundra  eller tusen individer?
Och framför allt, vad säger alla tusentals fjärilsskådare om utvecklingen?

Jag och mina kollegor vill att denna fjärilsart ska få leva och sprida sig i landet. Det är en av de vackraste fjärilar som finns just nu i Sverige. Bo Söderström tror, att om fem år kan den ha spridit sig på flera ställen i Stockholms skärgård. “Enligt Nacka Värmdö Posten.”
I juli förra året gick larmet om denna nya fjärilsart. Och flera tidningar och tv-kanaler skrev och pratade om detta nytillskott. Alla verkade vara så glada att det har kommit en ny fjärilsart till Sverige. Som t.e.x. Aftonbladet.
Frågan är hur alla ställer sig nu?
Ska vi rädda fjärilen eller ska den få bli insamlad?
Läs mer om etiska regler på Sveriges Entomologiska Förening.

Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia