Etikettarkiv: dagflygande fjärilar

Humledagsvärmare

Humledagsvärmare (tidigare humlelik dagsvärmare) är vår egen kolibri. När den äter hovrar den likt en kolibri över blommorna och tar bara stöd med fram benen.
Den är väldigt snarlikt Svävdagsvärmare svävfluglik dagsvärmaren men den saknar en vingribba genom framvingens diskfält (rödfärgad fläck syns på bild nr 3).  Humledagsvärmaren har även en bredare band längs med vingarnas ytterkant samt en mera rödaktig färg.
Den är ungefär lika stor som en humla. Om man inte är observant när man ser den flyga över blommorna, så är det mycket lätt att man misstar den för en vanlig humla.  Där av, har den fått sitt namn. Det är sällan man ser flera samtidigt, vanligtvis ser man dem flyga ensamt. Den föredrar att suga nektar på tjärblomster, syren och vädd. Så dessa blommor ska ni hålla extra öga på om ni vill se en Humledagsvärmare. På bilderna här under suger den nektar från maskrosor.

Den flyger ganska sällsynt på blomrika ängar, fuktiga marker och samt på lite torrare marker som grusvägar och banvallar. Besöker även trädgårdar. Den är en av dom svårare arter av fjärilar att fotografera. Och det på grund av att dom flyger snabbt mellan blommorna och stannar bara ett par sekunder per blomma. Här kan ni läsa ett tidigare inlägg om det.

Vad är skillnaden mellan en Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare?
Vad är skillnaden mellan en Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare?

Humledagsvärmare – Broad-bordered Bee Hawk-moth

Humledagsvärmare Hemaris fuciformisVingspann från 37 till 48 mm. Flygtiden infaller från Maj till Juni.
Den finns från Skåne i söder upp till Ångermanland.
Larven lever på kaprifol, snöbär och skogstry. Tillhör familjen svärmare.

 

Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis

Humlelik dagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis

Humlelik dagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis

Humlelik dagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis
Humledagsvärmare Hemaris fuciformis

Fler fjärilar ser ni här:

Hagtornsfjäril
Allmän metallvingesvärmare
Violettkantad guldvinge
Nässelfjäril
Körsbärsfuks
Citronfjäril
Kålfjäril
Eldsnabbvinge
Slåttergräsfjäril
Storfläckig pärlemorfjäril
Allmän bastardsvärmare

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus

Puktörneblåvingen är vår vanligaste större blåvinge art som finns i hela vårt land. Det är svårt att undgå hanens fina himmelsblå färg när man är ute på ängarna. Ovansida av vingarna har hanen en tunn yttre svartkant och en ren vit yttre vingkant. Honans ovansida kan vara nästan helt blå, men mer vanligt att den är blå och brun med svarta prickar och orange fält längs med vingarnas ytterkant. Det säkraste artbestämning av Puktörneblåvingar är en till tre prickar på övre undersidans vingar närmast kroppen. (Syns tydligt på bild nr 2 och 5) Det är enbart Puktörneblåvingar som har dessa prickar.

Andra karakteristiska egen kännande drag är två vita kilar. Den mest synliga kilen sitter mitt på undre bakvinge och sträcker sig ut mot yttre kant. Den andra går från ytterkant av vingen och in mot centrum. (Syns tydligt på bild nr 4 och 5) Dessa vita kilar möter inte varandra.

Den flyger allmänt på torra ängar och blomrika betesmarker. Man kan även träffa på dem längs grusvägar, grusgropar, sandhedar och industriområden. Oftast gör dom korta flygturer mellan blommor som dom sätter sig en kortare stund på. Och det är då man ska passa på och fotografer dem. Är dom talrika så kan dom samla sig till kvällen för en gemensam övernattning i höga gräset.

Puktörneblåvinge – Common Blue

Puktörneblåvinge Polyommatus icarusVingspann från 21 till 33mm. Den finns från Skåne i söder ända upp till norra Lappland.
I södra Sverige infaller flygtiden i två omgångar.

Den första börjar i  Maj till Juni. Den andra börjar från Juli till Augusti. Larven lever på ärtväxter som kärringtand, vitklöver och rödklöver.

Den tillhör familjen Juvelvingar underfamilj blåvingar.

 

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus – Hona Mörk variant

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Parning
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus – Vita kilar på både hanen och honan. Honan har  en mera brunfärgad nyans på undersidan av vingen. Hanen har mera blå pudring närmare kroppen.

Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus – Hane
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus – Hona
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus – Hona
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus – Hona
Puktörneblåvinge Polyommatus icarus – Hona Blå variant

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Fler fjärilar ser ni här:

Rödgul höfjäril Colias croceus
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Mnemosynefjäril Parnassius mnemosyne
Vårfjärilar som kläcks tidigt på våren
Väntan inför dagfjärilarnas återkomst
Sotnätfjäril Melitaea diamina
Gullvivefjäril
Brunfläckig pärlemorfjäril
Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola

Skogsvisslare Erynnis tages

Den här fjärilen tror jag dom allra flesta missar när man är ute på en promenad. Den är liten och brun och flyger eller sitter i marknivån.Det är väldigt sällan man ser den sitta på blommor. Skogsvisslaren har en ganska diskret färgkombination som går i brunt och grått på översidan av vingarna. Undersidan av vingarna har en enhetligt brun färgskala, sitter det en rad små vita fläckar ut med vingen yttersida.

Var kan man träffa på Skogsvisslaren? Man påträffar den säkraste på områden med sand, grus, mineraljord som grustäkter och längs med grusvägar. Dels kan man se dem på torrängar, alvarmarker och kusthedar. Alla bilder på denna sida är tagna på torrängar.

Skogsvisslaren är också en av fjärilsarter som går tillbaka. Utomlands har det gått kraftigt tillbaka som t.e.x. i England har den nästan försvunnit helt på sina håll.

Skogsvisslare – Dingy Skipper

Skogsvisslare Erynnis tagesSkogsvisslaren har en vingspann från 24 till 29 mm.
Flygtiden är från andra veckan i Maj till första veckan i Juli.

Man finner denna fjäril från norra Skåne upp till Hälsingland. Larven lever av käringtand.

För i tiden hette den Skogssmygare. Skogsvisslaren tillhör familjen tjockhuvuden.

Skogsvisslare Erynnis tages Hona
Skogsvisslare Erynnis tages Hona

Skogsvisslare Erynnis tages Hane
Skogsvisslare Erynnis tages Hane

Skogsvisslare Erynnis tages
Skogsvisslare Erynnis tages

Skogsvisslare Erynnis tages
Skogsvisslare Erynnis tages

Skogsvisslare Erynnis tages
Skogsvisslare Erynnis tages
Skogsvisslare Erynnis tages Parning
Skogsvisslare Erynnis tages Parning

Fler fjärilar ser ni här:

Hagtornsfjäril
Violett blåvinge
Ljungblåvinge
Midsommarbåvinge
Vinbärsfuks den flikiga
Smultronvisslare den oansenlige
Ängsvitvinge den slående fjärilen
Kvickgräsfjäril den kamouflerade fjärilen
Mindre Guldvinge den kvicka fjärilen
Prydlig pärlemorfjäril en tidig praktfjäril
Kålfjäril