Under söndagen var jag med på en exkursion till bråvikenbranterna i Getå för att lära mig mer om Fetörtsblåvingen. Det var en strålande fin dag med ca 20 till 22 grader varmt och helt vindstilla. I varje fall till en början under eftermiddagen började blåsa. Exkursionen hölls av Jonas Waldeck från Entomologiska Föreningen Östergötland. Jonas var väldigt kunnig när det gäller fetörtsblåvingen. Han talade om att det kunde finnas en underart av fjärilen just här i Getå, men det kunde även vara svältfödda kullar. Det är när larvens mat tar slut och dom måste på skynda utvecklingen för att över leva.
Här sitter vi och fikar i bråviksbranterna med en underbar utsikt över Bråviken halvvägs upp till toppen. Det är Jonas Waldeck som har svart hatt. Övriga kursdeltagare var mycket kunniga i alla dagfjärilar och även nattfjärilar.
Vi fick se 14 arter av dagflygande fjärilar och ca 10 arter av nattflygande som Jonas tog i fällor. Jag fick se en art som jag inte har sätt tidigare och det var en Svartfläckig glanssmygareCarterocephalus silvicola. Men någon bild på denna smygare fick jag inte.
I dag åkte jag till Getå för att fotografera Fetörtsblåvingen. Jag parkerade bilen och gick upp till banvallen och vips så såg jag min första blåvinge.
Hjärtat bultat för högtryck, var det en Fetörtsblåvinge. Nej! den först blåvingen var en Klöverblåvinge. Och nästa blåvinge var inte det heller en Fetörtsblåvinge, utan en Tosteblåvinge. Hade jag åkt ut försent? Kan dom redan ha flugit färdigt för säsongen?
Men jag är en sådan som inte ger sig, jag fortsatte längs banvallen och där. Så ser jag min Fetörtsblåvinge livs levande för första gången.
Avtryckarknappen gick som en symaskinsnål medans jag närmade mig fjärilen sakta. Ett trettiotalet bilder brann av på några sekunder. När den första nervositeten har lagt sig, började jag att fotografera i ett lite lugnare tempo och fick några bra bilder på Fetörtsblåvingen. Det är vad jag själv tycker i alla fall.
Efter en halvtimme dyker det upp några Hallänningar och dom är också ute efter att se och fotografera den lilla fina blåvingen. Och strax där efter kommer det några skåningar också, så nu var vi en tio man som gick längs banvallen och fotograferade alla fjärilar som vi såg. Efter att ha pratat lite med dom, så slår det mig att halva Artportalen är här för att skåda Fetörtsblåvingen. (Lite överdrivit) Och till råga på allt så har dom även varit till Omberg och fotograferat Gullvivefjärilen, snacka om att jag blev lite avundsjuk. Det får bli mitt nästa resmål när det gäller fjärilar om jag får någon tid över vill säga.
Vi har det väldigt trevligt på banvallen och vi upptäcker flera arter av fjärilar medans vi sakta går längs spåret. Då och då får vi hoppa av spåret när tåget passerar. Och rätt som det är, så dyker farbror polisen upp och undrar vad vi gör på spåret. När dom ser att det är medelålders gubbar som tittar på fjärilar, så lugnar poliserna ner sig och åker där i från. Men något paff blev jag i alla fall.
Fetörtsblåvinge – Chequered Blue
Fetörtsblåvingen är en av Sveriges mest sällsynta fjärilar. Den lever på klippiga platser med fetbladsväxter vilka utgör värdväxter för fjärilens larv. I Östergötland är arten endast känd från ett litet område vid Getå, Bråviksförkastningen. Fetörtsblåvingen är en medelstor blåvinge och har ett vingspann på 27 – 32 mm och flyger i mitten av Maj och till mitten av Juni. Den tillhör familjen Juvelvingar underfamilj blåvingar.
