Etikettarkiv: Fjärilar

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått sätt och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.


Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.


Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Jag hoppas att året 2021 blir en vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.

Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana

Berggräsfjärilen är väldigt likt Vitgräsfjäril, förutom på några punkter. Dels är den lite mindre i storlek, samt att den har skugglinjer på ovansidan. Speciellt på nedre vingpar har den skugglinjer som går tvärsöver vingarna.

Den är övervägande brun på ovansidan, som har ett stort öga plus ett mindre vid övre spetsen på framvingen. Undersidan av vingarna har en fläckig ljus gråbrun färg med sex till sju gulkantade ögonfläckar. Det är en stor förväxlingsrisk med Vitgräsfjärilen. På undersidan av vingarna går det inte att se någon skillnad mellan dessa två arter.

Berggräsfjärilen är absolut den svåraste fjärilsart, som jag vet om att fotografera. Dels måste man vara långt ifrån den för att få en bild i huvud taget. När den väl sitter på en blomma så far den runt blomman hela tiden. Sitter oftast med ihopslagna vingar. Brer bara ut vingarna snabbt så att man inte hinner med att ta en bild. Flyger snabbt till nästa blomma. Vitgräsfjäril är också svår att fotografera men den sitter mera stil.

Berggräsfjäril – Northern Wall Brown

Flygtiden infaller främst under Maj månad, samt första veckan i Juni.
Efter vecka två i Juni förväxlas den ofta med Vitgräsfjäril.
Så vi vet inte med säkerhet när den slutar att flyga.
Utbredningskartan visar enbart fynd under Maj-månad från 2010 till 2020.

Vingspann från 32 till 42 mm.
Larven lever på olika gräsarter som svinglar, bergslok och hundäxing. Den tillhör familjen praktfjärilar i underfamiljen gräsfjärilar.

Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana Skugglinjer
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana

Ljusgul höfjäril Colias hyale

Ljusgul höfjäril är en sällsynt gäst i vårt land, den är en årlig migrant  som man kan se dem flyga. Man vet inte var de kommer att landa. Vissa år ser man dem bara på Gotland och andra år bara på Öland. År 2019 kunde man få se dem strax söder om Jönköping, samt på Öland, Gotland, Skåne och Kalmar län. Bilderna är ifrån Vena i Kalmar län den 25 Augusti 2019.

Ljusgul höfjäril liknar Svavelgul höfjäril men har en mera gulaktig ton. Den har en svagt vita fläckar som syns bara i motljus. Spetsen på ovansidan är svart och som går längs med ytterkant. Honan är vit och hanen är blekgul på ovansidan av vingarna. Längs med yttre vingarna går ett rött band. På bakre undersidan är gul med en till två vit fläckar och röda kanter. Hanen har mörka fläckar som går i ett band längs med bägge vingarna. Honan har svagt färgade fläckar.

Ljusgul höfjäril – Pale Clouded Yellow

Ljusgul höfjäril har en vingspann från 43 till 52 mm.

Flygtiden infaller från slutet av Juli till mitten av Oktober, men majoriteten i Sverige flyger i Augusti.

Man ser den i södra Sverige och då främst på Öland, Gotland och Skåne. Larven lever på lusern och klöver.

Tillhör familjen Vitfjärilar i underfamiljen höfjärilar.


Ljusgul höfjäril Colias hyale

Ljusgul höfjäril Colias hyale