Etikettarkiv: Insekter

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått sätt och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.


Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.


Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Jag hoppas att året 2021 blir en vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.

Skräckinjagande sandjägare i Sverige

Ni vet väl om att det finns riktigt otäcka monster i Sveriges natur! Men som tur är, är dom inte farliga för oss människor. De är nämligen små skalbaggar som ingår i familjen jordlöpare. Det innebär att dom springer på marken i huvudsak, men kan också flyga. De två arterna jag ska berätta om är Grön sandjägare och Brun sandjägare. Det finns ytterligare en art i Sverige som heter Skogssandjägare, men den har jag inte lyckats att fotografera ännu.

Bägge arterna lever på torra sandiga områden som grusvägar som vättar mot söder. Speciellt Brun sandjägare lever nästan enbart på grusgropar där det finns mycket sand. De är ca 14 till 16 mm långa och springer ifatt bytesdjuren eller ligger och lurpassar. Bägge arterna har stora kraftiga vita käkar som dom fångar in sina byten med.

Stora kraftiga vita käkar

Bägge arterna har en vacker skimrande skal med vita fläckar. Benen samt underdelen av kroppen är täckta med vita hårstrån. Benen är långa och färgade mörkt lila in mot kroppen och längre ut får de en grönskimrande färg. De har utmärkt syn med sina facettögonen och kan se sina byten på långt håll.

Grön sandjägare Cicindela campestris
Grön sandjägare Cicindela campestris

Jag har sätt hur snabba sandjägarna är. Vid ett tillfälle fick jag uppleva en jakt. Det landade en mindre fluga ca 10 centimeter ifrån jägaren. På mindre än, en sekund sprang den ifatt sitt byte. Att hinna med med kameran var meningslöst, precis som för flugan. Den var chanslös.

Brun sandjägare Cicindela hybrida
Brun sandjägare Cicindela hybrida

Fler bilder finns här:
Grönt monster i närbild
Grön sandjägare

20 år på internet

20 år! Jag har lite svårt att tänka mig att det har redan gått tjugo år, sedan jag började att lägga ut naturbilder på internet eller som vi säger på nätet. Tiden flyger iväg när man har roligt eller något som man verkligen brinner för.

Åren springer iväg med en rasande fart och nu tjugo år senare, är det lite svårt att greppa allt som jag har gjort. Min första hemsida snickrade jag ihop 1997 med hjälp av programmet Anteckningar. Det var ren text från första början, men snart nog lade jag in dom första bilderna.

1998 hade jag kommit så långt att jag kunde starta den första naturfotogalleriet. På den tiden var det inte många som hade en digitalkamera utan det var den analoga kameran som gällde. Det gällde även mig med.
1999 startade jag Swedish Nature Wallpaper på en adress som jag inte kommer ihåg. Det kan varit en adress på Algonet eller något liknade. Men några år senare fick jag www.bakgrunder.com, den 19 september 2002.
.SE var inte tillgängligt för oss privatpersoner till en början. Men ett år senare den 19 september 2003 startade jag www.bakgrunder.se. Den fick namnet Svenska Naturbakgrunder.

Till en början fotograferade jag blommor och landskap som jag lade ut på min hemsida. Från 2003 fick jag upp ögonen på insekter och då i första hand fjärilar.
Den första digitalkameran jag köpte, blev en Olympus Camedia C-21 med 2 m pixlar, som kom ut år 1999.

Med denna kamera blev det mycket enklare att fotografera, samt få in bilderna snabbt i datorn. Nu behövde jag inte vänta på framkallning av dom analoga bilderna. Nackdelen med den här kameran var att jag behövde, ta med en påse med batterier. Batterierna höll inte speciellt länge, men uppladdningsbara batterier var räddaren i nöden.

Bilden på Styvmorsviolen är tagen med Olympus Camedia C-21.

Idag använder jag en kamera ifrån Nikon med modellbeteckningen Nikon D7100. Och nästan till 100% sitter det ett Sigma objektiv på. Den har ett långt namn Sigma EX 150/2,8 DG OS HSM APO Macro 1:1 för Nikon AF.

Bilden på Tussilagon är tagen med Nikon D7100 + Sigma EX 150/2,8

Mellan dessa kameror har det blivit Olympus, Panasonic och Nikon. Den som jag är mest nöjd med, är den senaste kameran som jag använder just nu.

2007 startade jag den här bloggen som drivs med WordPress. Den är inte den första bloggen som jag testade. Det var några varianter innan. Men till slut valde jag WordPress. Nu övergår jag till WP även på de andra hemsidorna.

Framtiden

Ja! Hur ser framtiden ut när det gäller skrivbordsbilder (Wallpaper). Den ser inte så ljust ut, nu när alla har en digitalkamera med sig ut i naturen. Samt att de flesta människorna sitter med en mobiltelefon och inte vid datorn längre.
Jag kommer att fortsätta med stora skrivbordsbilder på denna sida.
https://www.bakgrunder.com/wallpaper/ Och det blir bara stora bilder på den sidan. I bloggen blir det lite mindre storlek på bilderna.
På bloggen kommer jag att inrikta mig på insekter och blommor samt skriva lite mer information om dessa.

Jag önskar er varmt välkomna in till den Svenska naturen tjugo år till.

Rolf Kokkonen