Etikettarkiv: myrar

Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum

Gulfläckad ängstrollslända är en av våra vackraste ängstrollsländor vi har i vårt land. Den finns i nästan hela landet, längs med hela norrlandskusten. Förutom i de norra landskapen in mot fjällen.
Det som gör denna ängstrollslända vacker enligt min mening. Är de stora gula fläckarna på bakvingarna, båda hanen och honan har fläckarna.

Arten är vanlig och finns på kärr, myrar, mossor och vegetationsrika vatten. Även i stillastående vatten. Jag har även sätt dem vid strandängar längs med Östersjökusten.  Hanen får som vuxen en fin röd färg på bakkroppen och honan en gul färg. Hanens gula fläck kan få en röd till orange färg när den blir äldre.

Gulfläckad ängstrollslända – Yellow-winged Darter

Bakkropp från 22 till 26 mm. Bakvinge från 24 till 29 mm. Flygtiden är från Juli till slutet av Oktober. Den tillhör familjen Segeltrollsländor.

Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hane
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hane
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hona
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hona
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Teneral hane
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Teneral hane
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hona
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hona
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hane
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Hane
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Teneral hane
Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum Teneral hane

Svart ängstrollslända Sympetrum danae

Svart ängstrollslända är vår minsta egentliga trollslända och vi kan finna den i nästan hela vårt land, förutom längs upp i fjällkedjan.
Namnet kommer ifrån att hanen är nästan helt svart på bakkroppen. Mörknar när den blir äldre och gamla hanar kan vara nästan helt svarta. Honans bakkropp är gul och helt svart undertill. Även benen är helt svarta.
Man ser den flyga på myrar, dammar, hedar, diken, mossor och näringsfattiga miljöer. Som nästan alla arter av trollsländor kan unga individer flyga långt från sin födelseplats.

Svart ängstrollslända – Black Darter

Bakkropp från 19 till 24 mm. Bakvinge från 20 till 27 mm. Flygtiden är från slutet av Juli till början av Oktober. Den tillhör familjen Segeltrollsländor.

Svart ängstrollslända Sympetrum danae Hane
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Hane
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Hona
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Hona
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Äldre hona
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Äldre hona
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Ung hane
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Ung hane
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Teneral hona
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Teneral hona
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Äldre hane
Svart ängstrollslända Sympetrum danae Äldre hane

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått sätt och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.

Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.

Svartringlad pärlemorfjäril Boloria eunomia
Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Jag hoppas att året 2021 blir en vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.