Etikettarkiv: Ormar

Svenska ormar

Ett av våra säkra vårtecken är när våra Svenska ormarter vaknar till liv på våren. Ormarna brukar inte komma fram förens det är ca 10 grader varmt och solen lyser klart. I dag när solen lyser varmt gick jag på en liten tur längs banvallen och letade efter ormar. Jag hittade huggorm och snok, men hasselsnoken såg jag inte till. Det kan vara så att den vill ha ytterligare lite varmare väder.

Jag upptäckte två snokar ligga och sola sig i solen och dessa tänkte jag fotografera. När jag lägger mig ner så hör jag ett väsande någon decimeter ifrån min vänstra armbåge. Jag ställer mig upp på en halv sekund och tittar efter det väsande ljudet och ser att det är ytterligare en snok. Så där har jag alltså tre stycken gröngrå snokar som ligger och värmer sig i solen. Och nu blev det till och fotografera. Ni ser resultatet nedan för.

Har man ormar på sin tomt så är det bättre att fånga in dem, än att slå ihjäl dom. Använd en hink med plastlock och kör minst 2 kilometer från hemmet, gå den sista biten för utplacering i skogen.

Arterna är fridlyst i Sverige, liksom de övriga ormarna.


Svart huggorm Vipera berus


Blå huggorm Vipera berus


Grågrön snok Natrix natrix


Grågrön snok Natrix natrix

Fler reptilbilder hittar ni här:

Svenska ormar
Ormöga 2
Ormögon
Skogsödlan
Vattensnok eller vanlig snok
Hasselsnok
Huggorm ett vårtecken

Vanlig snok

Snoken finns i hela Europa utom på Irland och i de nordliga delarna av Norden.
I Sverige förekommer snoken upp till strax söder om Sundsvall. Snoken är den ormart som är mest skygga, den flyr genast när den känner av markvibrationerna från våra fotsteg. Huggormen där i mot flyr inte lika snabbt undan, utan stanna gärna kvar ett tag och man kan fotograferad den i lugn och ro.
Att fotografera snokar är mycket svårare, man måste smyga sakta och försiktigt fram utan att stampa i marken. Att snoken är så rädd kan bero på att den saknar gift och i stället flyr.

Det vanligaste kännetecknet är den vita eller gula fläckar på vardera sida av nacken.
Dom vanligaste färgkombinationerna är gröngrå till brun och här i Östergötland finns dom som nästan svarta eller mycket mörka. Snokens pupillerna är runda och inte som huggormens, som har långsmala ögon.
Man kan även se små mörka prickar längs ryggen, men på mina mörka snokar är det svårt att se dem. Men jag har några bilder där även dessa prickar syns. Snoken är en utmärkt simmare och den trivs i sjöar och dammar.

Vid banvallsdammen brukar det finnas många snokar som har sina jaktmarker. Där brukar dom jaga grodor och paddyngel, efter som det inte finns någon fisk i dammen. Fisk är annars en av snoken huvudföda. Snoken är vår största orm med en längd upp till 140 cm.

Har man ormar på sin tomt så är det bättre att fånga in dem, än att slå ihjäl dom. Använd en hink med plastlock och kör minst 2 kilometer från hemmet, gå den sista biten för utplacering i skogen.

Arten är fridlyst i Sverige, liksom de övriga ormarna.


Vanlig snok Natrix natrix


Vattensnok Natrix natrix


Vanlig snok Natrix natrix


Vanlig snok Natrix natrix


Vanlig snok Natrix natrix Mörka prickar längs med ryggen

Doris Andersson har skickat in bilder på ett ormskinn från en ömsning . Skinnet mäter 120 centimeter långt.


Foto: Doris Andersson


Foto: Doris Andersson

Fler reptilbilder hittar ni här:

Svenska ormar
Ormöga 2
Ormögon
Skogsödlan
Vattensnok eller vanlig snok
Hasselsnok
Huggorm ett vårtecken

Hasselsnok

Hasselsnoken är en av de sällsynta och minst kända av de svenska ormarterna. Hasselsnoken finns här i Östergötland samt i södra delarna av Sverige, främst längs ostkusten från Skåne till Uppland och på västkusten.
Efter som hasselsnoken ser nästan ut som en huggorm, förväxlas den ofta med huggorm och många exemplar mister livet på grund av det. Hasselsnoken saknar gifttänder och är helt ofarlig för människan. Hasselsnoken är brun, har två parallella rader med mörka fläckar längs kroppen och helt släta fjäll. Huggormen har en mörk rad. Längd ca 60 – 70 cm.

Den äter i första hand ödlor men tar även möss, insekter och ormar. Är det större byten så slingrar den sig runt bytet. Parningen sker i regel under april och maj. Honan föder levande ungar under augusti och september, precis innan dom ska gå till vintervila. Det är förbjudet att fånga hasselsnok, men skulle man göra det så biter den febrilt. Samt en illaluktande vätska sprutas ut från analöppningen.

Har man ormar på sin tomt så är det bättre att fånga in dem, än att slå ihjäl dom. Använd en hink med plastlock och kör minst 2 kilometer från hemmet, gå den sista biten för utplacering i skogen.

Arten är fridlyst i Sverige, liksom de övriga ormarna.


Hasselsnok Coronella austeriaca


Hasselsnok Coronella austeriaca Klicka på bilden för en större bild.


Hasselsnok Coronella austeriaca Runda pupiller


Hasselsnok Coronella austeriaca Här ser man de två mörka parallella raderna.

Fler reptilbilder hittar ni här:

Svenska ormar
Ormöga 2
Ormögon
Skogsödlan
Vattensnok eller vanlig snok
Hasselsnok
Huggorm ett vårtecken