Etikettarkiv: praktfjärilar

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått sätt och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.


Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.


Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Jag hoppas att året 2021 blir en vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.

Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana

Berggräsfjärilen är väldigt likt Vitgräsfjäril, förutom på några punkter. Dels är den lite mindre i storlek, samt att den har skugglinjer på ovansidan. Speciellt på nedre vingpar har den skugglinjer som går tvärsöver vingarna.

Den är övervägande brun på ovansidan, som har ett stort öga plus ett mindre vid övre spetsen på framvingen. Undersidan av vingarna har en fläckig ljus gråbrun färg med sex till sju gulkantade ögonfläckar. Det är en stor förväxlingsrisk med Vitgräsfjärilen. På undersidan av vingarna går det inte att se någon skillnad mellan dessa två arter.

Berggräsfjärilen är absolut den svåraste fjärilsart, som jag vet om att fotografera. Dels måste man vara långt ifrån den för att få en bild i huvud taget. När den väl sitter på en blomma så far den runt blomman hela tiden. Sitter oftast med ihopslagna vingar. Brer bara ut vingarna snabbt så att man inte hinner med att ta en bild. Flyger snabbt till nästa blomma. Vitgräsfjäril är också svår att fotografera men den sitter mera stil.

Berggräsfjäril – Northern Wall Brown

Flygtiden infaller främst under Maj månad, samt första veckan i Juni.
Efter vecka två i Juni förväxlas den ofta med Vitgräsfjäril.
Så vi vet inte med säkerhet när den slutar att flyga.
Utbredningskartan visar enbart fynd under Maj-månad från 2010 till 2020.

Vingspann från 32 till 42 mm.
Larven lever på olika gräsarter som svinglar, bergslok och hundäxing. Den tillhör familjen praktfjärilar i underfamiljen gräsfjärilar.

Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana Skugglinjer
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana
Berggräsfjäril Lasiommata petropolitana

Resan i Kronseglarnas och Skimmerfjärilarnas land

Några förord inför min resa.
I Sverige har vi fyra arter av Kronseglare och Skimmerfjärilar. Den art som är allra nyas för vårt land är Aspskimmerfjärilen. Den har påträffats flera gånger de senaste åren och jag hoppas att den kommer att stanna.

Vad har dessa fyra arter gemensamt?
På ovansida av vingarna har de en mörk nästan svart grundfärg och vita fläckar som går i ett band längs med vingarna. På undersidan är grundfärgen orange till brunt med ett band av vita fläckar. De är stora fjärilar med ett vingspann från 50mm till 90mm.

Aspfjäril Limenitis populi

Första anhalt på min resa i kronseglarnas land, blir i min egna kommun Valdemarsvik. Aspfjärilen är den fjärilsart som har funnits längst i kommunen. Ända sedan barnsben har jag sätt denna stora fjäril flyga. Och den blir verklige stor. Det är en av landets allra största fjäril med en vingspann på hela 90mm.

För att hitta Aspfjärilen brukar jag gå längs med grusvägar. Då har man störst chans att få se den.  Ibland kan man se två eller fler fjärilar men vanligaste är att man bara ser en av dem. Vissa år ser man bara någon enstaka och andra år många.

Även nästa fjärilsart på min resa i skimmerfjärilens land, stannar jag kvar i min egen hemkommun. Sälgskimmerfjärilen fick jag bli bekant med 2014. Det var det året jag såg den för första gången. Och min första intryck var att det är en Aspfjäril. Men något stämde inte. Denna fjäril har ett öga längst ner på ovansidan av vingarna och ett öga på övre undersida på vingarna. Och det har inte Aspfjärilen.

Sälgskimmerfjäril Apatura iris

Sälgskimmerfjärilen brukar flyga en vecka senare. Den kan man också se längs med grusvägar. Med den har även ett speciellt plats man kan se dem i. Nämligen i gamla lite skadade ekar. Och jag har funnit två ekar som jag brukar gå till. Som mest har jag sätt fem fjärilar samtidigt flyga runt träden.

Sälgskimmerfjärilar på en eken. Parning

För att få se nästa fjärilsart får jag resa ifrån min kommun. Och nästa anhalt blir så ledes i Skåne. Närmare bestämt i Järavallens naturreservat. Där har vi Tryfjärilens land. Denna art har funnits i Järravallen sedan 2003 och den verkar ha svårt att expandera i vårt land. Det tycker jag är synd. Jag skulle mer än gärna se den flyga i Östergötland och speciellt i min egen kommun.

Tryfjäril Limenitis camilla

I början av Juli 2019 bar det av till Järavallen i Skåne för att få se och fotografera Tryfjärilen. Det tog många timmar innan vi fick se den första Tryfjärilen. Det var på håret att vi skulle finna denna fjärilsart. Men som tur var är jag ganska så envis, när det gäller fjärilar. Minst två individer fick vi se under den resan.

Aspskimmerfjäril Apatura ilia

Sista anhalt från förra året resa blir i Värmdö kommun. Där har en mycket sällsynt fjäril syns till, nämligen  Aspskimmerfjärilen. Man har sätt några enstaka individer sedan 2012. Men förra året 2019 fick man se flera fjärilar flyga på en lokal i Värmdö. Man har nu förhoppningar att den ska bilda en koloni i Värmdö och att de ska kunna sprida sig ut över landet i framtiden. Och jag hoppas att det stämmer och att den expandera ner till Östergötland.

Så såg min resa i Kronseglarnas och Skimmerfjärilarnas land 2019. Och jag hoppas att även detta år ska bli lika rolig och spännade som förra året. Det kan bli en eller två resor i år, till Järavallen och Värmdö. Tyvärr är det vädret som styr om det blir några resor.

Alla dessa fjärilsarter tillhör familjen Praktfjärilar underfamiljer Skimmerfjärilar och Kronseglare.