Etikettarkiv: Dagfjärilar

Tallgräsfjäril Oeneis jutta

Tallgräsfjärilen finns från mellersta Sverige och det var till dessa trakterna jag begav mig för att få se denna fjäril. Närmare bestämt till Lindesberg. I år är det ett ojämnt år och enligt alla böcker ska den bara flyga på jämna år. Men vi fick se 4 stycken flyga på Rödmossen denna dag. Det var inte lätt att fotografera dessa väl kamouflerade tallgräsfjärilar. Dels för att på mossen växer det skvattram som hindrade min framfart. Men till slut fann jag en fjäril som satt kvar i några sekunder, så att jag han med att fotografera den.

Ovansidan har en brun färg med med tre svarta ögonfläckar på övre vingpar. Och ett eller två ögonfläckar på undre vingpar. Längs med eller runt om ögonfläckarna har den ljusgula fält. På under sidan går den i ett gråaktigt marmorerad med inslag av ljusbruna band. Längst ner finns ett svart ögonfläck. Övre vingpar har ett mera gulaktigt ton och två till tre svarta ögonfläckar med en liten vit kärna.

Tallgräsfjärilen trivs på öppna torvmossar som är omgärdat av en tätt tallskog.

Tallgräsfjäril – Baltic Grayling

Tallgräsfjäril Oeneis juttaVingspann från 50 till 58 mm.
Flygtid från slutet av Maj till mitten av Juli. Under jämna år flyger den som mest och på ojämna år mera sporadiskt.
Den finns från mellersta Sverige och längs med kusten upp till Norrbotten. Larven lever på olika ullarter.

Den tillhör familjen praktfjärilar i underfamiljen gräsfjärilar.

Tallgräsfjäril Oeneis jutta
Tallgräsfjäril Oeneis jutta

Fler fjärilar ser ni här:

Rödgul höfjäril Colias croceus
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Mnemosynefjäril Parnassius mnemosyne
Vårfjärilar som kläcks tidigt på våren
Väntan inför dagfjärilarnas återkomst
Sotnätfjäril Melitaea diamina
Gullvivefjäril
Brunfläckig pärlemorfjäril
Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola

Naturbilder februari

Nu har vi kommit fram till Februari månad och jag fortsätter att lägga ut vackra naturbilder. Första bilden är på en Blågrön mosaikslända som hänger ifrån en gren. Andra bilden är på en Asknätfjäril som spannar ut över sina domäner. Och den sista bilden är på en röd liten vacker Halsvivel. Sitt namn har den fått av sin långa hals och det kan vi se på bilden, att den är väldigt lång.

Klicka på bilderna för en högupplöst bild, i storleken 1200 x 1600 pixlar.

Blågrön mosaikslända Aeshna cyanea
Asknätfjäril Euphydryas maturna
Halsvivel Apoderus coryli

Rovfjärilens år

I mitten av Maj 2017 kom det en rejäl kalldusch för alla insekter, under tre nätter blev det så kallt som tio minusgrader. Dessa kalla nätter slog sönder många arter, främst vår och försommar arter. Även växterna drabbades som äpplen och päron. Vi blev utan dessa frukter detta år. Getingar och flugor blev sällsynta gäster vid vårt altanbord. Men för all del, dessa gäster kan man vara utan.

Här i östra Östergötland drabbades många fjärilsarter av den stränga kylan. Nässelfjärilen är nästan helt utraderad på många av mina fjärilslokaler.  Videfuksen är helt utrotad i Valdemarsviks kommun.  Denna fjärilsart var en nykomling till vår fjärilsfauna och troligen kommer det att ta många år innan den kommer tillbaka. Om den i huvud taget kommer tillbaka.
Även Grönsnabbvingen och Tosteblåvingen tog rejält med stryk och minskade i antal. Plus ett tiotalet arter till minskade detta år.

Rovfjäril Pieris rapae Hane
Rovfjäril Pieris rapae Hane

I år 2018 har flertalet arter återhämtat sig någorlunda, men inte Nässelfjärilen. Den lyser med sin frånvaro.
Årets varma och torra sommar kommer att gå till historian som den varmaste sommaren vi minns. Och att det blev så varmt och torrt har gynnat några fjärilsarter. Ditt tillhör Rovfjärilen och Kålfjärilen som under Juli och Augusti månad har exploderat i antal. När man går ut i ängsmarkerna som har blommor, så kan man se dessa två arter flyga i hundratals. Kanske rent av i tusentals individer. Det är främst Rovfjärilen som man kan se flyga mellan blommorna. Plus någon Citronfjäril.

Rovfjäril Pieris rapae Hona
Rovfjäril Pieris rapae Hona

Den varma och torra sommaren kan även missgynna fjärilsarterna. Jag tänker främst på torkan. När värdväxterna torkar in, kan larverna inte få i sig tillräckligt med föda och i värsta fall kan de dö. Eller de kan bli mindre i storlek och drabbas av sjukdomar. Jag hoppas att larverna han med att äta upp sig inför puppstadiet. Vi får se hur det går för fjärilsarterna nästa år 2019.