Brun blåvinge Eumedonia eumedon

Brun blåvinge har fått sitt namn efter den bruna färgen på ovansidan av vingarna. Den har en mörkbrun grundfärg med vit bård längs med yttervingarna. Honan har på nedre vingpar några orange fläckar ut med yttre kanten, hanen har inga fläckar. Undersidan liknar den Midsommarblåvinge och Rödfläckig blåvinge men har en mera diffus färgteckning och mindre svarta och orange fläckar. Den vita kilen går från ytterkant in till diskfläcken.

Alla bilder på Brun blåvinge fotograferade jag i Alderängarnas naturreservat. Där de flög i ett ganska så stort antal.  Och de satt sig och åt på Midsommarblomster som det fanns i mycket stort antal av.

Brun blåvinge – Geranium Argus

Brun blåvinge Eumedonia eumedonVingspann från 28 till 30 mm.
Flygtid från början av Juni till slutet av Juli.

Brun blåvinge finns på många landskap i Sverige, som på sydöstra sidan av Skåne, Öland, Mälardalen och stora delar av Norrland.

Larven lever i huvudsak på Blodnäva och Skogsnäva (Midsommarblomster).

Den tillhör familjen Juvelvingar underart blåvingar. Det finns 20 arter av blåvingar i Sverige.

 

 

Brun blåvinge Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Hane Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Eumedonia eumedon Hane
Brun blåvinge Hona Eumedonia eumedon
Brun blåvinge Eumedonia eumedon Hona

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Fler fjärilar ser ni här:

Rödgul höfjäril Colias croceus
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Mnemosynefjäril Parnassius mnemosyne
Vårfjärilar som kläcks tidigt på våren
Väntan inför dagfjärilarnas återkomst
Sotnätfjäril Melitaea diamina
Gullvivefjäril
Brunfläckig pärlemorfjäril
Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum

Större dagsvärmare är en inflyttande art som varje år kommer in i vårt land från Sydeuropa. Den kan sprida sig över hela landet som den har gjort i år. Under 2022 har det kommit i mycket stort antal. Till dagens datum 21/10 har det registrerats 1262 individer på Artportalen. Annars varierar antalet kraftig från år till år. Årets antal fynd blir historiskt hög. Under de senaste 20 år har vi inte fått sätt så många individer av denna fjäril. 2006 och 2018 är annars de tidigare rekord åren med 819 respektive 911 individer. Den överlever inte vår vinter.

Grundfärgen är gråbrun, på bakre halvan med omväxlande svarta och gulvita sidor. Framvingarna mörkgrå med svarta tvärlinjer och en liten svart fläck i diskfältet.  På under vingpar har den en ljus orange färgton samt en smal mörk bord längs ytterkanten.
När den äter nektar flyger den som en kolibri, och hovrar vid blommorna när den suger i sig godsakerna. Den använder inte frambenen till att ta stöd som Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare gör.

Större dagsvärmare – Hummingbird Hawk-moth

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarumVingspann från 42 till 54 mm. Flygtiden infaller från Maj till och med in i Oktober. Störst antal individer är under Augusti och början av September.

Den finns från Skåne i söder upp till Norrbotten.

Larven lever på måreväxter som Gulmåra, Backmåra och Parkmåra.

Tillhör familjen svärmare.

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Denna sällsynta fjärilsart kommer närmast i från södra Finland. Sin starkaste utbredning har den i Estland. Det är den andra fjärilsarten som vi får i från Finland på senaste tiden. Den andra arten heter Aspskimmerfjäril. Skuggpärlemorfjärilen liknar mycket en  Silverstreckad pärlemorfjäril. Ovansidan av vingarna har den en orange grundfärg med svarta fläckar. Hanarna har bara två doftfjäll in mot mitten av vingarna. Honorna har en typisk vit prick längst ut på övre vingpar. Undersidan har den en violettröd yttre del och in mot kroppen en gulaktig andra hälft.

Alla bilder är tagna på Flomossen i Södermanland och det är bara hanar som vi fann där. Vi visste att det inte skulle bli lätt att finna denna fjäril. Efter som den flyger iväg och sätter sig att vila en stund. Och mycket riktigt fick vi leta länge efter den. Som tur var var det många fjärilsskådare på plats, och vi hjälptes åt att leta efter fjärilen. Första fjärilen som flög in, fann vi på kraftledningsgatan och den andra på ängen. Vi tror att det fanns tre individer i området och med det tror vi att det är en lokal reproduktion. Vi får hoppas på att det fanns några honor i området, så att det blir en till reproduktion för kommande år.

Skuggpärlemorfjäril – Pallas’s Fritillary

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodiceVingspann från 47 till 65 mm.

Flygtid från mitten av Juli till mitten av Augusti. Pärlemorfjärilen är en ytterst sällsynt gäst i vårt land. Tidigare namn var Trubbvingad pärlemorfjäril.

Den har påträffats i Gävle, Småland och nu senast i (2022) Södermanland. Larven lever på olika violarter.

Den tillhör familjen Praktfjärilar underfamiljen Pärlemorfjärilar.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice