Etikettarkiv: Fjärilar

Högnordisk blåvinge Agriades aquilo

Högnordisk blåvinge är en blåvingeart som flyger sällsynt i vårt land, oftast på specifika lokaler i fjällvärlden. Vi fann endast en flygande fjäril vid kratersjön, när vi var och letade fjärilsarter i fjällen. Det kan bero på att det började att mulna till och klockan började bli sent på eftermiddagen.

Dagen innan och efter fann andra fjärilsskådare flera individer vid Kratersjön. Vilken tur att vi fann en fjäril som flög just då. Runt Abisko och Björkliden finns flera bra lokaler för denna fjäril. De trivs på fjällsluttningar som vetter mot syd.

Kratersjön
Kratersjön

Högnordisk blåvinge är en liten fjärilsart med en gråblå färgen på ovansidan. Och har en tydlig diskfläck på övre vingpar. På under sidan är grundfärgen blekt olivbrun till grå med stora vita fläckar. Den har en till två rödgula fläckar längst ut på nedre vingpar. Intill kroppen svagt blåa fjäll.

Högnordisk blåvinge – Arctic Blue

Högnordisk blåvinge Agriades aquiloHögnordisk blåvinge är en av våra minsta blåvinge arter, med en vingspann på 20 till 24 mm.
Flyger från början av Juli till början av Augusti. Larven lever på purpurbräcka och eventuellt gullbräcka.

Högnordisk blåvinge flyger på några sällsynta lokaler i nordvästra delen av  vårt land. Den flyger i stort sätt bara i Lappland från en höjd på 500 meter och uppåt.
Utbredningskartan är från 2010 till 2023.

Den tillhör familjen Juvelvingar underfamilj blåvingar.

Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Högnordisk blåvinge Agriades aquilo

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Fler fjärilar ser ni här:

Rödgul höfjäril Colias croceus
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Mnemosynefjäril Parnassius mnemosyne
Vårfjärilar som kläcks tidigt på våren
Väntan inför dagfjärilarnas återkomst
Sotnätfjäril Melitaea diamina
Gullvivefjäril
Brunfläckig pärlemorfjäril
Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum

Större dagsvärmare är en inflyttande art som varje år kommer in i vårt land från Sydeuropa. Den kan sprida sig över hela landet som den har gjort i år. Under 2022 har det kommit i mycket stort antal. Till dagens datum 21/10 har det registrerats 1262 individer på Artportalen. Annars varierar antalet kraftig från år till år. Årets antal fynd blir historiskt hög. Under de senaste 20 år har vi inte fått sätt så många individer av denna fjäril. 2006 och 2018 är annars de tidigare rekord åren med 819 respektive 911 individer. Den överlever inte vår vinter.

Grundfärgen är gråbrun, på bakre halvan med omväxlande svarta och gulvita sidor. Framvingarna mörkgrå med svarta tvärlinjer och en liten svart fläck i diskfältet.  På under vingpar har den en ljus orange färgton samt en smal mörk bord längs ytterkanten.
När den äter nektar flyger den som en kolibri, och hovrar vid blommorna när den suger i sig godsakerna. Den använder inte frambenen till att ta stöd som Humledagsvärmare och Svävflugedagsvärmare gör.

Större dagsvärmare – Hummingbird Hawk-moth

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarumVingspann från 42 till 54 mm. Flygtiden infaller från Maj till och med in i Oktober. Störst antal individer är under Augusti och början av September.

Den finns från Skåne i söder upp till Norrbotten.

Larven lever på måreväxter som Gulmåra, Backmåra och Parkmåra.

Tillhör familjen svärmare.

Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum
Större dagsvärmare Macroglossum stellatarum

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått sätt och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.

Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.

Svartringlad pärlemorfjäril Boloria eunomia
Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Jag hoppas att året 2021 blir en vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.