Etikettarkiv: Fjärilsarter

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Frejas pärlemorfjärilen lever på och runt myrar och mossar i dom norra delarna av vårt land. Gränsen för fjärilen går strax norr om Örebro. Den är en av våra mera ovanliga fjärilsarter och flyger på sprida lokaler. Vi åkte till Hammar rödmosse strax utanför Lindesberg för att få se denna fjäril. Och som alltid när man är på mossmarker är det lite svårare att fotografera fjärilar. Och denna gång var det väldigt blött på mossmarken. Det stänkte vatten så det stod härligt till när vi får över myren på jakt efter fjärilen. Jag lyckades till slut, att få några halvdana bilder på Frejas pärlemorfjäril.

Ovansidan av vingarna har den en orange till gulröd grundfärg med kraftiga svarta fläckar och mönster. Undersidan av vingarna har en rostbrun färg med vita och stora fläckar samt svart sicksack mönster. Den flyger oftast bara någon decimeter över växtligheten.

Frejas pärlemorfjäril – Freija Fritillary

Frejas pärlemorfjäril Boloria freijaVingspann från 33 till 42 mm.
Flygtid från början av Maj till början av Juni i dom södra delarna. I norr flyger dom från Juni till slutet av Juli.

Frejas pärlemorfjärilen finns ifrån Norra Lappland till gränsen norra Västmanland, Örebro och Värmland. Se kartan till vänster.

Larven lever troligen på Tranbär men även odon, rosling och hjortron.

Den tillhör familjen praktfjärilar och underfamiljen pärlemorfjärilar.

 

 

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Fler fjärilar ser ni här:

Hagtornsfjäril
Violett blåvinge
Ljungblåvinge
Midsommarbåvinge
Vinbärsfuks den flikiga
Smultronvisslare den oansenlige
Ängsvitvinge den slående fjärilen
Kvickgräsfjäril den kamouflerade fjärilen
Mindre Guldvinge den kvicka fjärilen
Prydlig pärlemorfjäril en tidig praktfjäril
Kålfjäril

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått sätt och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.

Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.

Svartringlad pärlemorfjäril Boloria eunomia
Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Jag hoppas att året 2021 blir en vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.

Ny fjärilsart hotad av fjärilssamlare

Vi är många som åker land och rike för att få se och njuta av våra fantastiks fjärilsarter som vårt land bjuder på. En resa som jag och några andra fjärilsskådare gjorde i Juli i år. Var att resa till Värmdö kommun för att få se våran nya vackra blåskimrande fjärilsart. Den nya arten heter Aspskimmerfjäril Apatura ilia.

Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia

Den har bara funnits i vårt land i några år. Första fyndet gjordes 2011 i Tungelsta i Västerhaningen. Andra gången den syntes till var 2014 i Värmdö. Det som styrker det, är att det finns ett fotobevis som är upplagt på Artportalen. Även 2012, 2013 och 2018 har det rapporterats in till Artportalen men utan en fotografi som styrker det. 2019 var det året som man fick se flera individer flyga i Värmdö. Och i år 2020 har man sätt 12 individer samtidigt.

När vi kommer till denna lokal, träffar vi på en man som frågar oss. Om det gör något om han fångar in tre individer till sin samling. Vi säger till honom att det tycker vi är en dålig ide. Och att det är alldeles för få individer som finns i Sveriges enda lokal för Aspskimmerfjäril. Vi säger till honom att använda kameran som han har med sig. Eller att han kan gå här ifrån. Efter det samtalet smyger han runt området och vi ser att han även har tagit fram håven.
Vi lyckades hålla honom borta från fjärilarna åtminstone så länge vi var kvar.
Hur kan man ens tänka tanken att samla fjärilar på dess enda lokal i Sverige?

Vi träffar på en äldre fågelskådare som var på lokalen för åttonde gången. Denna trevliga man säger att han har sätt tre skumma typer med håvar tidigare i området. Han kunde inte säga om de fångade in några exemplar, efter som hans buss skulle snart gå.
Så frågan är hur många fjärilssamlare har varit och tagit fjärilar i år?
Av dessa tolv individer, såg vi bara till tre stycken när vi var där.
Har övriga nio fallit offer för fjärilssamlare?
Blir det några fjärilar nästa år?
Har de hunnit att lägga sina ägg?
Hur kommer utvecklingen att bli för dessa fjärilar i Sverige?
Fick vi bara två fantastiska år med Aspskimmerfjäril?
Vad säger myndigheterna?
Enligt lagen så får man fånga in dem, men är det moraliskt riktigt?
Var går gränsen för att det ska vara tillåtet att samla fjärilar? Vid tolv, hundra  eller tusen individer?
Och framför allt, vad säger alla tusentals fjärilsskådare om utvecklingen?

Jag och mina kollegor vill att denna fjärilsart ska få leva och sprida sig i landet. Det är en av de vackraste fjärilar som finns just nu i Sverige. Bo Söderström tror, att om fem år kan den ha spridit sig på flera ställen i Stockholms skärgård. “Enligt Nacka Värmdö Posten.”
I juli förra året gick larmet om denna nya fjärilsart. Och flera tidningar och tv-kanaler skrev och pratade om detta nytillskott. Alla verkade vara så glada att det har kommit en ny fjärilsart till Sverige. Som t.e.x. Aftonbladet.
Frågan är hur alla ställer sig nu?
Ska vi rädda fjärilen eller ska den få bli insamlad?
Läs mer om etiska regler på Sveriges Entomologiska Förening.

Aspskimmerfjäril Apatura ilia
Aspskimmerfjäril Apatura ilia