Etikettarkiv: odon

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Frejas pärlemorfjärilen lever på och runt myrar och mossar i dom norra delarna av vårt land. Gränsen för fjärilen går strax norr om Örebro. Den är en av våra mera ovanliga fjärilsarter och flyger på sprida lokaler. Vi åkte till Hammar rödmosse strax utanför Lindesberg för att få se denna fjäril. Och som alltid när man är på mossmarker är det lite svårare att fotografera fjärilar. Och denna gång var det väldigt blött på mossmarken. Det stänkte vatten så det stod härligt till när vi får över myren på jakt efter fjärilen. Jag lyckades till slut, att få några halvdana bilder på Frejas pärlemorfjäril.

Ovansidan av vingarna har den en orange till gulröd grundfärg med kraftiga svarta fläckar och mönster. Undersidan av vingarna har en rostbrun färg med vita och stora fläckar samt svart sicksack mönster. Den flyger oftast bara någon decimeter över växtligheten.

Frejas pärlemorfjäril – Freija Fritillary

Frejas pärlemorfjäril Boloria freijaVingspann från 33 till 42 mm.
Flygtid från början av Maj till början av Juni i dom södra delarna. I norr flyger dom från Juni till slutet av Juli.

Frejas pärlemorfjärilen finns ifrån Norra Lappland till gränsen norra Västmanland, Örebro och Värmland. Se kartan till vänster.

Larven lever troligen på Tranbär men även odon, rosling och hjortron.
Utbredningskartan är från 2010 till 2021.

Den tillhör familjen praktfjärilar och underfamiljen pärlemorfjärilar.

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija
Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Fler fjärilar ser ni här:

Hagtornsfjäril
Violett blåvinge
Ljungblåvinge
Midsommarbåvinge
Vinbärsfuks den flikiga
Smultronvisslare den oansenlige
Ängsvitvinge den slående fjärilen
Kvickgräsfjäril den kamouflerade fjärilen
Mindre Guldvinge den kvicka fjärilen
Prydlig pärlemorfjäril en tidig praktfjäril
Kålfjäril

Klimatförändringar påverkar våra fjärilar lokalt i Sverige

Alla har vi fått sätt och uppleva klimatförändringar i vårt land, med ett varmare väderlek och mera nederbörd. År 2017 fick vi tre nätter med minus 10 grader under mitten av Maj månad.  Jag pratar om där jag bor i Östergötland. Och det var förödande för alla våra insekter och fruktträden.
Året där på 2018 minns vi alla som den varmaste och torraste sommaren med 30 grader varmt i en hel månad. 2019 var ett år som våra insekter fick ett litet andrum. Vädermässigt så var det lite lugnare med nästan normal nederbörd och värme. Många insektsarter kunde återhämta sig lite under detta år.

Men corona året 2020 blev inte speciellt bra för insekterna. Redan i Maj månad fick vi 20 till 21 nätter med frost igen. Vilket innebar stora svårigheter för insekterna och fruktträden. Just maj månad är starten för alla våra insekter som ska förberedas sig för den annalkande sommaren. Insektsäggen kläcks och larver som har gömt sig i den djupare förnan kommer upp till ytan, just under månaden Maj. Och kommer det många frostnätter hinner dessa insekter inte att söka skydd. Vilket innebär att de fryser ihjäl.

Tranbär Vaccinium oxycoccos
Tranbär Vaccinium oxycoccos

År 2018 med den torra och varma sommaren är nog den som är allra värst. Torkan är det inte många insektslarver som kan komma undan med. Är man en liten larv kan man inte krypa iväg speciellt långt innan törsten och hungern slår till. Och just det hände under sommaren 2018.

I Valdemarsviks kommun finns det många myrar och kärrmarker, där vi har en insektsfauna som är speciellt anpassad till dessa förhållanden. Och en fjärilsart som är specialiserad för kärrmarker är Myrpärlemorfjärilen. Dess larver lever på Rosling och Tranbär.  I regel så växer dessa arter på tuvor av vitmossa.
Under sommaren 2018 lägger Myrpärlemorfjärilen som vanligt sina ägg på dessa växter. Och när Juli månad kommer med värme och torka, så torkar alla värdväxter ut. Och larverna har då inget att äta, än de svälter helt enkelt ihjäl. Således har klimatförändringar påverkat våra fjärilar lokalt i Sverige.

Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris
Parningsakt mellan Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris

Under 2019 och 2020 har jag letat i ett tio-talet myr och kärrmarker i Valdemarsviks kommun. Och jag har inte återfunnit någon fjäril på dessa marker. Det kan vara så att Myrpärlemorfjärilen är helt utrotad i kommunen sedan 2018, som var det år jag senast såg denna art flyga.
Denna fjärilsart är inte hotad i Sverige. Längre in från kustområdena finns fjärilen kvar. Och det är jag väldigt glad för. Tydligen är påverkan lokalt längs med Östersjökusten.

Men vi kan få ännu värre sommartorka i framtiden. Om torkan startar redan i slutet av Maj och håller i sig ända till Augusti månad. Då kan vi förlora många andra arter, när deras värdväxter torkar upp. Jag hoppas verkligen inte att detta skräckscenario blir verklighet. Men vi vet inte hur våra sommar blir dom kommande åren. Det kanske rent av blir blöta somrar  med ihållande regn. Och det skapar andra bekymmer för våra insekter.

Svartringlad pärlemorfjäril Boloria eunomia
Svartringlad pärlemorfjäril  Boloria eunomia

Jag vill inte bara svartmåla framtiden i det här inlägget, än att det finns glädjeämne också. Som Svartringlad pärlemorfjäril som också lever i samma habitat som Myrpärlemorfjärilen gör. Och den har ökat något på mina kärrmarker som jag har sätt, under de senaste åren. Dess larver lever även på Odon och Blåbär. De har större chans att överleva när de har flera värdväxter att ta till.

Jag hoppas att året 2021 blir en vändpunkt för alla fjärilsarter i Sverige. Och med det menar jag lagom med regn och värme växelvis.

Hedblåvinge – Plebejus idas

Hedblåvingen är absolut den allra vanligaste blåvingearten och som är mycket likt en Ljungblåvinge med några undantag. Den saknar den krokiga taggen på framskensbenet som Ljungblåvingen har.
Ovansidan av vingarna är hanen blå med smala svart linje längs ytterkant. Honan kan vara helt blå eller brunt, men oftast en kombination av dessa färger. Längst med ytterkanten finns orange fläckar/linje med svarta ögon allra längst ut. Undersidan av vingarna finns de blåkärnade fläckarna som alla plebejusarterna har.
Oftast har dom större svarta fläckar än andra arter. Längs med ytterkanten går ett orange band inramade med svarta kilar.

Man ser den allmänt på alla slags öppna marker och då gärna tillsammans med ljungblåvingen. Den finns allra längst ut i skärgården och uppe i fjällen. Oftast är dom mycket talrika och man kan se så många som 150 individer på en och samma plats.

Hedblåvinge – Idas Blue

Hedblåvinge Plebejus idasHedblåvingen finns i hela Sverige. Flygtiden är från slutet av Juni till början av Augusti.
Vingspann 21 -28 mm.
Larven lever på ljung, odon och harris. Hedblåvingen tillhör familjen juvelvingar.

Hedblåvinge Plebejus idas Hane
Hedblåvinge Plebejus idas Hane Hedblåvinge Plebejus idas Hona
Hedblåvinge Plebejus idas Hona Hedblåvinge Plebejus idas Hane
Hedblåvinge Plebejus idas Hane Hedblåvinge Plebejus idas Hona
Hedblåvinge Plebejus idas Hona Hedblåvinge Plebejus idas Hona
Hedblåvinge Plebejus idas Hona
Hedblåvinge Plebejus idas Hane
Hedblåvinge Plebejus idas Hane Hedblåvinge Plebejus idas Hona
Hedblåvinge Plebejus idas Hona
Hedblåvinge Plebejus idas Hona
Hedblåvinge Plebejus idas Hona

Andra arter av blåvingar:

Alkonblåvinge, Brun blåvinge, Fetörtsblåvinge, Fjällvickerblåvinge, Hedblåvinge, Högnordisk blåvinge, Klöverblåvinge, Kronärtsblåvinge, Ljungblåvinge, Midsommarblåvinge, Mindre blåvinge, Tosteblåvinge, Puktörneblåvinge, Rödfläckig blåvinge, Silverblåvinge, Svartfläckig blåvinge, Turkos blåvinge, Violett blåvinge, Väpplingblåvinge, Ängsblåvinge.

Fler fjärilar ser ni här:

Rödgul höfjäril Colias croceus
Skogsvitvinge Leptidea sinapis
Mnemosynefjäril Parnassius mnemosyne
Vårfjärilar som kläcks tidigt på våren
Väntan inför dagfjärilarnas återkomst
Sotnätfjäril Melitaea diamina
Gullvivefjäril
Brunfläckig pärlemorfjäril
Svartfläckig glanssmygare Carterocephalus silvicola