Etikettarkiv: ovanliga fjärilar i sverige

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Denna sällsynta fjärilsart kommer närmast i från södra Finland. Sin starkaste utbredning har den i Estland. Det är den andra fjärilsarten som vi får i från Finland på senaste tiden. Den andra arten heter Aspskimmerfjäril. Skuggpärlemorfjärilen liknar mycket en  Silverstreckad pärlemorfjäril. Ovansidan av vingarna har den en orange grundfärg med svarta fläckar. Hanarna har bara två doftfjäll in mot mitten av vingarna. Honorna har en typisk vit prick längst ut på övre vingpar. Undersidan har den en violettröd yttre del och in mot kroppen en gulaktig andra hälft.

Alla bilder är tagna på Flomossen i Södermanland och det är bara hanar som vi fann där. Vi visste att det inte skulle bli lätt att finna denna fjäril. Efter som den flyger iväg och sätter sig att vila en stund. Och mycket riktigt fick vi leta länge efter den. Som tur var var det många fjärilsskådare på plats, och vi hjälptes åt att leta efter fjärilen. Första fjärilen som flög in, fann vi på kraftledningsgatan och den andra på ängen. Vi tror att det fanns tre individer i området och med det tror vi att det är en lokal reproduktion. Vi får hoppas på att det fanns några honor i området, så att det blir en till reproduktion för kommande år.

Skuggpärlemorfjäril – Pallas’s Fritillary

Vingspann från 47 till 65 mm.

Flygtid från mitten av Juli till mitten av Augusti. Pärlemorfjärilen är en ytterst sällsynt gäst i vårt land. Tidigare namn var Trubbvingad pärlemorfjäril.

Den har påträffats i Gävle, Småland och nu senast i (2022) Södermanland. Larven lever på olika violarter.

Den tillhör familjen Praktfjärilar underfamiljen Pärlemorfjärilar.


Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Frejas pärlemorfjärilen lever på och runt myrar och mossar i dom norra delarna av vårt land. Gränsen för fjärilen går strax norr om Örebro. Den är en av våra mera ovanliga fjärilsarter och flyger på sprida lokaler. Vi åkte till Hammar rödmosse strax utanför Lindesberg för att få se denna fjäril. Och som alltid när man är på mossmarker är det lite svårare att fotografera fjärilar. Och denna gång var det väldigt blött på mossmarken. Det stänkte vatten så det stod härligt till när vi får över myren på jakt efter fjärilen. Jag lyckades till slut, att få några halvdana bilder på Frejas pärlemorfjäril.

Ovansidan av vingarna har den en orange till gulröd grundfärg med kraftiga svarta fläckar och mönster. Undersidan av vingarna har en rostbrun färg med vita och stora fläckar samt svart sicksack mönster. Den flyger oftast bara någon decimeter över växtligheten.

Frejas pärlemorfjäril – Freija Fritillary

Vingspann från 33 till 42 mm.
Flygtid från början av Maj till början av Juni i dom södra delarna. I norr flyger dom från Juni till slutet av Juli.

Frejas pärlemorfjärilen finns ifrån Norra Lappland till gränsen norra Västmanland, Örebro och Värmland. Se kartan till vänster.

Larven lever troligen på Tranbär men även odon, rosling och hjortron.

Den tillhör familjen praktfjärilar och underfamiljen pärlemorfjärilar.

 

 


Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Frejas pärlemorfjäril Boloria freija

Fler fjärilar ser ni här:

Hagtornsfjäril
Violett blåvinge
Ljungblåvinge
Midsommarbåvinge
Vinbärsfuks den flikiga
Smultronvisslare den oansenlige
Ängsvitvinge den slående fjärilen
Kvickgräsfjäril den kamouflerade fjärilen
Mindre Guldvinge den kvicka fjärilen
Prydlig pärlemorfjäril en tidig praktfjäril
Kålfjäril

Ny fjärilsart hotad av fjärilssamlare

Vi är många som åker land och rike för att få se och njuta av våra fantastiks fjärilsarter som vårt land bjuder på. En resa som jag och några andra fjärilsskådare gjorde i Juli i år. Var att resa till Värmdö kommun för att få se våran nya vackra blåskimrande fjärilsart. Den nya arten heter Aspskimmerfjäril Apatura ilia.


Aspskimmerfjäril Apatura ilia

Den har bara funnits i vårt land i några år. Första fyndet gjordes 2011 i Tungelsta i Västerhaningen. Andra gången den syntes till var 2014 i Värmdö. Det som styrker det, är att det finns ett fotobevis som är upplagt på Artportalen. Även 2012, 2013 och 2018 har det rapporterats in till Artportalen men utan en fotografi som styrker det. 2019 var det året som man fick se flera individer flyga i Värmdö. Och i år 2020 har man sätt 12 individer samtidigt.

När vi kommer till denna lokal, träffar vi på en man som frågar oss. Om det gör något om han fångar in tre individer till sin samling. Vi säger till honom att det tycker vi är en dålig ide. Och att det är alldeles för få individer som finns i Sveriges enda lokal för Aspskimmerfjäril. Vi säger till honom att använda kameran som han har med sig. Eller att han kan gå här ifrån. Efter det samtalet smyger han runt området och vi ser att han även har tagit fram håven.
Vi lyckades hålla honom borta från fjärilarna åtminstone så länge vi var kvar.
Hur kan man ens tänka tanken att samla fjärilar på dess enda lokal i Sverige?

Vi träffar på en äldre fågelskådare som var på lokalen för åttonde gången. Denna trevliga man säger att han har sätt tre skumma typer med håvar tidigare i området. Han kunde inte säga om de fångade in några exemplar, efter som hans buss skulle snart gå.
Så frågan är hur många fjärilssamlare har varit och tagit fjärilar i år?
Av dessa tolv individer, såg vi bara till tre stycken när vi var där.
Har övriga nio fallit offer för fjärilssamlare?
Blir det några fjärilar nästa år?
Har de hunnit att lägga sina ägg?
Hur kommer utvecklingen att bli för dessa fjärilar i Sverige?
Fick vi bara två fantastiska år med Aspskimmerfjäril?
Vad säger myndigheterna?
Enligt lagen så får man fånga in dem, men är det moraliskt riktigt?
Var går gränsen för att det ska vara tillåtet att samla fjärilar? Vid tolv, hundra  eller tusen individer?
Och framför allt, vad säger alla tusentals fjärilsskådare om utvecklingen?

Jag och mina kollegor vill att denna fjärilsart ska få leva och sprida sig i landet. Det är en av de vackraste fjärilar som finns just nu i Sverige. Bo Söderström tror, att om fem år kan den ha spridit sig på flera ställen i Stockholms skärgård. “Enligt Nacka Värmdö Posten.”
I juli förra året gick larmet om denna nya fjärilsart. Och flera tidningar och tv-kanaler skrev och pratade om detta nytillskott. Alla verkade vara så glada att det har kommit en ny fjärilsart till Sverige. Som t.e.x. Aftonbladet.
Frågan är hur alla ställer sig nu?
Ska vi rädda fjärilen eller ska den få bli insamlad?
Läs mer om etiska regler på Sveriges Entomologiska Förening.


Aspskimmerfjäril Apatura ilia