Nu har Valdemarsviksfjorden svämmat över igen. Denna gång blev det en större översvämning. Hela centralplanen är vattendränkt och flera hus är utan ström, bland annat Sparbanken. Båtarna når nästan över kajkanten, det är bara några decimeter kvar. Varning utfärdades i söndags och direkt började man att förstärka barriären. Tyvärr så brast den under gårdagen. Förra stora översvämning i Valdemarsvik var 2006.
Några förord inför min resa.
I Sverige har vi fyra arter av Kronseglare och Skimmerfjärilar. Den art som är allra nyas för vårt land är Aspskimmerfjärilen. Den har påträffats flera gånger de senaste åren och jag hoppas att den kommer att stanna.
Vad har dessa fyra arter gemensamt?
På ovansida av vingarna har de en mörk nästan svart grundfärg och vita fläckar som går i ett band längs med vingarna. På undersidan är grundfärgen orange till brunt med ett band av vita fläckar. De är stora fjärilar med ett vingspann från 50mm till 90mm.
Första anhalt på min resa i kronseglarnas land, blir i min egna kommun Valdemarsvik. Aspfjärilen är den fjärilsart som har funnits längst i kommunen. Ända sedan barnsben har jag sätt denna stora fjäril flyga. Och den blir verklige stor. Det är en av landets allra största fjäril med en vingspann på hela 90mm.
För att hitta Aspfjärilen brukar jag gå längs med grusvägar. Då har man störst chans att få se den. Ibland kan man se två eller fler fjärilar men vanligaste är att man bara ser en av dem. Vissa år ser man bara någon enstaka och andra år många.
Även nästa fjärilsart på min resa i skimmerfjärilens land, stannar jag kvar i min egen hemkommun. Sälgskimmerfjärilen fick jag bli bekant med 2014. Det var det året jag såg den för första gången. Och min första intryck var att det är en Aspfjäril. Men något stämde inte. Denna fjäril har ett öga längst ner på ovansidan av vingarna och ett öga på övre undersida på vingarna. Och det har inte Aspfjärilen.
Sälgskimmerfjärilen brukar flyga en vecka senare. Den kan man också se längs med grusvägar. Med den har även ett speciellt plats man kan se dem i. Nämligen i gamla lite skadade ekar. Och jag har funnit två ekar som jag brukar gå till. Som mest har jag sätt fem fjärilar samtidigt flyga runt träden.
För att få se nästa fjärilsart får jag resa ifrån min kommun. Och nästa anhalt blir så ledes i Skåne. Närmare bestämt i Järavallens naturreservat. Där har vi Tryfjärilens land. Denna art har funnits i Järravallen sedan 2003 och den verkar ha svårt att expandera i vårt land. Det tycker jag är synd. Jag skulle mer än gärna se den flyga i Östergötland och speciellt i min egen kommun.
I början av Juli 2019 bar det av till Järavallen i Skåne för att få se och fotografera Tryfjärilen. Det tog många timmar innan vi fick se den första Tryfjärilen. Det var på håret att vi skulle finna denna fjärilsart. Men som tur var är jag ganska så envis, när det gäller fjärilar. Minst två individer fick vi se under den resan.
Sista anhalt från förra året resa blir i Värmdö kommun. Där har en mycket sällsynt fjäril syns till, nämligen Aspskimmerfjärilen. Man har sätt några enstaka individer sedan 2012. Men förra året 2019 fick man se flera fjärilar flyga på en lokal i Värmdö. Man har nu förhoppningar att den ska bilda en koloni i Värmdö och att de ska kunna sprida sig ut över landet i framtiden. Och jag hoppas att det stämmer och att den expandera ner till Östergötland.
Så såg min resa i Kronseglarnas och Skimmerfjärilarnas land 2019. Och jag hoppas att även detta år ska bli lika rolig och spännade som förra året. Det kan bli en eller två resor i år, till Järavallen och Värmdö. Tyvärr är det vädret som styr om det blir några resor.
Alla dessa fjärilsarter tillhör familjen Praktfjärilar underfamiljer Skimmerfjärilar och Kronseglare.
När vädret bjuder på härligt solsken, då måste jag bara ta en tur i höstlandskapet. Och det gjorde jag denna höstdag. Min tur gick till Lillsjön som är beläggen strax utanför Valdemarsvik. När det är ca 14-15 grader varmt i luften, hur kan man då sitta hemma. Tanken var att jag skulle fotografera fåglar och då speciellt rovfåglar. Det brukar jag få se när jag är iväg till Lillsjön. Men denna dag såg jag inte till en ända rovfågel. Bara en massa höstfärger och det är inte så lite det heller. Plötsligt fick jag se en stor fågel flyga i skyn. Snabbt upp med kameran och fyrade av några bilder. Det var bara en storskarv som flög runt mig.
Storskarv Phalacrocorax carbo
Min vandring fortsatte längs med den gamla Grytsvägen som har förvandlats till en härlig färgsprakande eldorado. Vägen var täckt med fina gula höstlöv som prasslade härligt under mina fötter. Tankarna gick till min barndom när vi hoppade i lövhögarna som kommunalgubbarna har räfsat ihop. Efter vår framfart var det inga högar kvar.
Nu börjar nästan alla växter att få fina höstfärger. Och det gäller även blåbären som lyser klarrött längs med vägkanten. En liten bit längre in i skogen ser jag en röd flugsvamp som står i sin fulla prakt. Där hatten har en lite ljusare röd färg mot blåbärens mörkröda blad. Jag blir ståendes en liten stund och insuper färgkontrasterna. Mossans klargröna färg och flugsvampens röda är verkligen en fin och härlig kontrast.
Röda vackra blåbärsblad
Röd flugsvamp
Jag viker av mot Månskensberget som är en bedårande vacker utsiktsplats i Valdemarsvik. Valdemarsviken ser man nedanför glittrande i solskenet och en ensam liten båt tuffar ut mot Östersjön. Vid denna plats kan man se flera mil när det är klart och fint väder, som det är denna dag. Och höstfärgerna fortsätter längs med Valdemarsviken. Och på andra sidan viken lyser träden i klara höstfärger.
Höstfärger i Valdemarsviken
Höstfärger
Tänk om varje dag på hösten kunde vara soligt och vackert. Åtminstone vill jag att det är till helgerna fint väder, men tyvärr ser det inte så ut den närmaste tiden. Men önskan om fint väder kan den inte ta ifrån mig. Dessa vackra höstfärger sitter i alldeles för kort tid, innan löven faller till marken. Så underbart det skulle vara om man kunde förlänga höstfärgerna några veckor till.
